Sugrör,Knäckebröd,NÖT

TjollaHallojsan



Helt totalt ofattbart ! Jag bloggar igen, eller jag slänger i alla fall upp ett inlägg i så där förbifarten. Efterssom de är förvånandsvärt lite folk som har ringt för att fråga om jag lever, kanske tror mina så kallade vänner redan att jag är död och låter därför bli att ringa å fråga om jag lever.

Jo, då förstår ni att jag lever ! även om jag kan medge att min blogg typ har gått i pension, så de är fritt fram att ringa :D

Då undrar ni kanske varför jag inte är så ambitjös och ringer själv, och nu hade jag gärna sagt att jag hade haft en hyffsat vettig anledning men Nej. Det har jag tyvärr inte :/ fast jag tycker att ni kan vara så söta och ringa i alla fall <3>

Faktiskt har jag i alla fall fått sms av två personer, de betyder ju att jag inte är aldelles bortglömd, eller ? Och till dessa två personer ränknade jag faktiskt inte in Sara Cornelia Halvarsson, eftersom hon faktiskt har varit så social att hon ringt !

Ja, jag kan jú i alla fall berätta att de är ganska så trevligt att bo i den stora något läskiga staden som vi annars brukar kalla Stockholm. Men okej,okej jag "bor" liten sketen förort som kallas Handen. Fast egentligen vet jag väl inte om jag har hjärta att kalla den sketen med tanke på att de lixom finns fler affärer än i Mora. Vilket i min värld motsäger att Mora överhuvve taget existerar.

Men det gör det, jag är faktiskt här nu! De var i alla fall en stor lögn visseligen är jag inom Mora komunsgränser, men jag har faktiskt inte varit inne i Mora "stad" under hela min visstelse här på Sold.

Jo, ni förstår att på fredagen åkte jag från Stockholm till Rättvik fötstår ni och satt i en viss kalkstensgrop i typ flera timmar medans regnet bokstavligen ÖSTE ner på oss. Trots det faktum att jag hade på mig mammas fåniga rosa regnjacka och tillhörande svarta regnbyxor var jag pissblöt ! Om låren, magen, ryggen och famför allt mina endast Converse-beklädda fötter!

KALLT skulle jag utan att ljuga vilja på stå. Skulle inte förvåna mig om jag gick och blev förkyld nu till på köpet, vilket är väldigt opassande med tanke på att jag skulle missa sjukt mycket i skolan. Det är en väldans massa plugg, men de är rätt nice i alla fall :D

När jag kom hem så insåg jag hur mycket jag faktiskt saknat folket, ja inte alla då förståss !

Men i alla fall en del och en del av den delan visste man inte enns om att man hade saknat för än man hade trättat dem om ni fattar vad jag menar :)

Sen finns de ju en del av saknade människor som inte ens begriper att de är saknade. Som lever där i sina vanliga liv och inte alls förstår att någon obetydlig liten människa som jag går runt hela dagen och saknar dem :(

Men nog om detta, jag har tyvärr inte för ovanligenhtens skull lite tidspress!

Igår var vi (jag å Sara plus en "massa" annat folk) på kräftskiva. Vi hade fåniga hattar och en sådan där måne i taket osh jag åt en kräfta. STOLT

Alltså, de var inte äckligt med denna enda kräfta bara lixom ganksa tråkigt att skala och bryta sönder dessa i ljusskenet ganska söta varelser. Sen finns de ju helt klart godare och mindre brutal mat här i världen typ Apelsiner, Ketscup, Knäckebröd, Saltapinnar, Digestivekex, Kakao och NÖTTER jo bara för att nämna några exempel av kanske inte så mordiskmat, ha ha men definitivt brutalt rolig xD

Vet ni en sak jag blev förolämpad utav en elak telefonförsäljare, alltså inte en sådan där som ringer o aldrig slutar prata utan en sådan som springer efter en på stan.

Jag tror de var i Torsdags då jag intet ont anande gick längs Haninge Centrums "gator", då plötsligt en telefonförsäljare uppenbarar sig ifrån ingenstans med repliken

- Hej, du ser ut som en trevlig tjej,vad ringer du med?

Paralyserad utav skräck stod jag förstummad med bara en frågande min till svar. Kanske lyckades jag klämma fram ett förskräckt VA?! , jag minns faktiskt inte så noga.

Försäljaren ifråga vart i alla fall lite less på att jag inte svarade så han satte igång med att rabbla telefonbolag som jag möjligtvis skulle kunna ringa med.

Efterssom jag fortfarande stod och såg ut som ett leveand frågetecken, så ställde den nu lätt kanske irriterade telefon försäljarn ett påstående mycket liknande en ledande fråga.

- De är inte du som betalar telefonränkningen va?

-Näej, svarade jag för egentligen är det ju inte jag som gör det typ..

-Hur gammal är du? frågar då telefånförsäljaren.

-16 svarar jag då mycket ärligt
-Jasså, du såg äldre ut...

Jag tittar då mycket oförstående på honom å undrar om han överhuvvetaget har någon världsuppfattning.
-De var en KOMPLIMANG förtydligar den vilsna telefonförsäljaren.
-Ja ha? Tack eh.. antar jag som nu kommit fram till att han verkligen tror att jag är heelt borta..

Efter en stunds tystnad, vilken jag så här i efterhand nog hade varit lämpad för den skrämda kunden (mig) att springa i från denna underliga telefonförsäljare, frågar han med mycket arikulerade bokstäver lixom om han trodde att jag var helt väck.

-Vad gör du här i HANINGE CENTRUM då?!

- Köper tights ? svarar jag och ser om möjligt mer frågande ut en någonson tidigare, va fan hade han med det att göra?

Då granskar den dumma gubben min mörkblåa chinos uppefrån och ner och utbrister sedan.

-Ja, de skulle du behöva.

Då gick jag! j***vla gubbe så kan man ju inte gå och säga heller?

Så efterssom de var flera dagar sedan har jag nu släppt de där och gått vidare och absolut inte hakat upp mig på att dena dumma gubbe förolämpade mina favorit byxor.

Okey, de var en lögn jag har hakat upp mig på de som bara den å guh va drygt de ÄR!

Men i alla fall nu sitter jag här hemma och lyssnar på min mammas arga röst, ANJA kan du komma hit nu?!!!! Anldningen till att hon ropar är för att hon ska hjälpa mig med matte-läxan efterssom jag inte har en ening om varför man ska byta plats på täljare och nämnare. De är också av den anledningen som jag måste lämna datorn och även för tillfället min blogg.

Men vem vet jag kanske kommer tillbaka någongång?!

Puss hej, Ring mej eller i alla fall smsa.

hej och mej rimmar alltså för er som inte la märke till det ! :D

<33